hannapannavattenkanna

Det är inte kul att drömma verkliga drömmar. Jag trodde att en händelse hade hänt i verkligeheten fram tills nu då jag fattade att det var en dröm. Det var ingen stor händelse direkt, men ändå.

Det är bara så tråkigt att jag är så blyg så att jag inte ens kan säga "oj förlåt" när jag nästan krockade med honom. Och inte vem som helst heller.

Tråkigt.

Varför sitter jag här?
Jag borde sitta någon annanstans och plugga järnet inför den där uppsatsen i morgon. Vi får ju bara två lektioner på oss. Måste åtminstone läsa lite i boken "Det var nå't med uppväxten" som jag lånade i dag på skolbibblan. Om ungdomsbrottslighet liksom.
Ciaociao.